Psoriasis, en av våra vanligaste folksjukdomar, är svårare än man tidigare trott visar ny forskning. Behandling, sund livsstil och fysisk träning kan lindra symtomen.
”De friskas sjukdom” – så kallades den förr. I dag skulle ingen använda det uttrycket om psoriasis. Ny forskning visar att sjukdomen är mycket mer komplex och omfattande än man tidigare trott.
Psoriasis är, har det visat sig, en systemsjukdom – en kronisk inflammatorisk sjukdom som visserligen oftast yttrar sig i röda och fjällande hudutslag, men som kan påverka många organ i kroppen.
Kopplingar finns, inte bara mellan psoriasis och ledbesvär (i form av psoriasis-artrit), utan också mellan psoriasis och hjärt-kärlsjukdomar, ögonsjukdomar, mag- och tarmbesvär och en lång rad andra sjukdomar. På läkarspråk kallas det för samsjuklighet. Övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes är betydligt vanligare bland psoriasispatienter än bland andra. Vad som triggar vad är ännu inte klarlagt.
– Men allt sånt som är onyttigt för andra, drabbar psoriasispatienter än värre. Därför är det extra viktigt just för människor med psoriasis att de äter rätt, går ner i vikt om det behövs, motionerar och slutar röka.
Det säger Birgitta Stymne, överläkare vid hudkliniken, universitetssjukhuset i Linköping.
– Oftast är det först när patienterna haft psoriasis ett tag som de blir överviktiga, får högt blodtryck, diabetes och så vidare. Och när de så går upp i vikt försämras deras psoriasis.
I Sverige finns det 250 000–300 000 personer med psoriasis. Därmed är det en av våra vanligaste folksjukdomar. De flesta har lindrig psoriasis. 30 procent har medelsvår eller svår.
– Det är framför allt hos patienter med besvärlig psoriasis som vi ser de här sambanden med andra sjukdomar.
Så är till exempel irit och uveit (inflammationer i ögats främre respektive bakre del) vanligare hos psoriasispatienter än andra. Liksom tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Och särskilt vanligt är det hos dem som inte behandlar sin psoriasis.
– Risken att få följdsjukdomar ökar kraftigt om man inte behandlar den inflammatoriska belastning som psoriasis innebär.
Mycket förenklat kan man säga att psoriasis beror på ett alltför triggat immunförsvar. Men varför och hur är fortfarande oklart. Psoriasis är en gåtfull sjukdom. Att den är ärftlig har man länge vetat. Men oftast är det yttre faktorer, som stress, oro eller sorg – eller en infektion – som gör att sjukdomen bryter ut.
– Och klart är att mår man psykiskt dåligt får man också mer besvär av sin psoriasis, säger Birgitta Stymne. Huden är en spegel av själen.
Studier bland psoriasispatienter visar att många tycker sig ha en låg livskvalitet.
– Det är tufft att få beskedet att man har en kronisk sjukdom, som det inte finns någon bot för. Särskilt jobbigt kan det vara när man är ung och ska ut och träffa en livspartner. Att klä av sig för en ny partner när man har röd och fjällig hud är inte så kul.
Nära 40 procent av alla som har psoriasis får också problem med lederna, vilket kan leda till psoriasis-artrit – en kronisk, inflammatorisk ledsjukdom som orsakar smärta, stelhet och ofta också trötthet. Vanligt är att man får det i 30–55-årsåldern, och ofta i stora muskelfästen som armbågsleder, höftleder och knän.
Artriten påminner om ledgångsreumatism, men den är svårare att diagnosticera. Blodprov visar ingenting och sänkan är oftast normal, vilket gör att ledbesvären lätt feltolkas. Både hud- och ledbesvären beror på inflammatoriska processer, som kan ses som rubbningar i immunsystemet.De utlösande faktorerna aktiverar på något sätt immunsystemet och kroppen ”angriper” sig själv. Exakt hur det går till är det ännu ingen som vet.
– Psoriasis-artrit är en outforskad och underbehandlad sjukdom, säger Birgitta Stymne.
Varför vissa med psoriasis också får symtom från lederna är oklart. De flesta, tre av fyra, får hudutslagen innan de får problem med lederna. Det finns ingen känd koppling mellan hudutslagens utbredning och graden av ledbesvär.
Psoriasis är vanligare i Norden och mindre vanligt där det är soligt.
– Eftersom sjukdomen inte funnits på Grönland har det spekulerats om att det skulle kunna bero på mängden nyttiga fiskoljor, Omega 3, som inuiter fått i sig. En del patienter tycker också att de blir bättre av att äta Omega 3-tillskott, framför allt vid problem i lederna. Men effekten är inte visad i studier.
Källa: dn.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar